Patientförsäkring

Patientförsäkringen utgör ett skydd för patienter och vårdpersonal. Information sammanställs på dessa sidor, särskilt för vårdpersonal och vårdplatser, samt för medlemsförsäkringsbolag i Patientförsäkringscentralen (PFC).

Enligt patientskadelagen skall alla som utövar hälso- och sjukvårdsverksamhet ha en försäkring för det ansvar som avses i lagen. Patientförsäkringen kan tecknas antingen hos ett försäkringsbolag eller hos Patientförsäkringscentralen till slutet av år 2020. Den som underlåtit att teckna patientförsäkring är enligt patientskadelagen skyldig att betala förhöjd, upp till tiodubbel försäkringspremie.

Tecknande av försäkring

Följande operatörer är försäkringsskyldiga:

  • hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar med hälso- och sjukvård som egenföretagare och som är inskrivna eller kan komma att ingå i Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valviras register
  • företag som ägnar sig åt hälso- och sjukvårdsverksamhet, vilkas anställda i arbets- eller tjänsteförhållande är hälso- och sjukvårdspersonal som antecknats i Valviras register
  • företag som tillhandahåller akutsjukvård , även om det inte är fråga om akutsjukvård som utövas av vårdpersonal
  • apotek för receptbelagda läkemedel som säljs där
  • sjukvårdsdistrikten för den offentliga hälsovårdens delsom förekommer i deras regioner
  • finska staten för den hälso- och sjukvård som ges vid statliga inrättningar.

Studerande och praktikanter jämställs med personalen vid det företag eller den inrättning under vars övervakning praktiken försiggår. Andra personer som tillhandahåller vårdtjänster, t.ex. en naturlig vårdgivare eller företag, är inte skyldiga att försäkra sig enligt Patientskadelagen och kan inte få patientförsäkring. De kan i stället teckna ansvarsförsäkring.

För mer information om patientförsäkring, kontakta Patientförsäkringscentralen och dess medlemsförsäkringsbolag.

Patientförsäkringscentralens kontaktuppgifter

Telemedicin

Patientförsäkringen omfattar vård och behandlingar som utförs inom Finlands geografiska område. Samma begränsning gäller vård på distans.

För att vården ska anses ha utförts i Finland förutsätts i regel att både patienten och den yrkesutbildade personen inom hälso- och sjukvård som utför vården befinner sig fysiskt inom Finlands territorium.

Enligt ersättningspraxisen anses vårdtillfället ha ägt rum i Finland även om yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården skaffat hälso- och sjukvårdstjänster från utlandet. Det kan till exempel vara fråga om en situation där en röntgenbild som tas i Finland tolkas utomlands eller att en finländsk hälso- och sjukvårdsleverantör konsulterar en utländsk aktör utan att patienten har en vårdrelation med en vårdgivare i utlandet.

I regel tillämpas lagen inte på sådana undersökningar och sådan vård som endast delvis utförts i Finland, till exempel så att patienten och den behandlande läkaren befinner sig i olika länder under vården.

Som undantag från detta tillämpningsområde räknas dock situationer där antingen patienten eller den vårdgivande yrkesutbildade personen inom hälso- och sjukvård av slumpmässiga orsaker tillfälligt vistas utomlands och vården ordnas genom distansförbindelser. Vanligtvis uppkommer en sådan situation om vårdrelationen inletts då båda parterna varit i Finland, och fortsatt vård har avtalas genom en telefonkonsultation eller elektroniska medier efter ett vårdbesök och undersökningar. Att patienten under tiden har rest utomlands och svarar på läkarens samtal från resan påverkar inte patientens patientförsäkringsskydd.

En förutsättning för att vården ska omfattas av lagen är dock att vårdrelationen enligt lagen uppenbart har inletts med en tjänsteleverantör som är registrerad i Finland. Om vården är organiserad som vård som ges i utlandet tillämpas patientförsäkringslagen inte.

Vård utan medicinska grunder (estetisk kirurgi)

Även om det inte är fråga om vård av en sjukdom eller skada, kan det enligt patientförsäkringslagstiftningen vara fråga om verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvård och därmed försäkringsskyldighet.

Till exempel omfattar tillämpningsområdet estetisk kirurgi, vars avsikt inte är att återställa eller upprätthålla patientens hälsa utan enbart ändra patientens utseende på estetiska grunder.

Som hälso- och sjukvård anses även injektionsbehandlingar på estetiska grunder om de utförs av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvård. Den yrkesutbildade personen inom hälso- och sjukvård som utför injektionsbehandlingar ska alltid ha patientförsäkring.

Användningen av vissa läkemedelssubstanser begränsas. Att t.ex. utföra behandlingar med botulinumtoxin förutsätter enligt Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården krävande medicinsk kompetens och att injektionen ges under tillsyn av en läkare. En sjukskötare som utöver den kompetens som krävs har genomgått en utbildning uttryckligen för injicering av botulinumtoxin kan även ge injektionen. Ansvaret för behandlingen ligger dock alltid hos läkaren som övervakar injiceringen.

Estetiska injektionsbehandlingar med läkemedelssubstanser som inte är receptbelagda (t.ex. hyaluronsyra, prp-behandlingar) kan utföras av personer som inte är yrkesutbildade inom hälso- och sjukvård. Dessa behandlingar omfattas inte av patientförsäkringen om de utförs av en person som inte är yrkesutbildad inom sjuk- och hälsovård.

Första hjälp vid evenemang och övrigt frivilligarbete

Alla som utövar hälso- och sjukvård ska ha patientförsäkring för personskador som uppkommer i samband med vården. Försäkringsskyldigheten gäller även situationer där den yrkesutbildade personen inom hälso- och sjukvård i förväg antingen muntligen eller skriftligen har förbundit sig till frivilligarbete, till exempel vid första hjälpen vid idrottsevenemang, festivaler, konserter eller övriga evenemang. Om en ersättning erhålls för detta eller om det handlar om rent frivilligarbete påverkar inte försäkringsskyldigheten.

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som lovar att ansvara för första hjälpen vid ett evenemang ansvarar själv för att hen har en patientförsäkring som omfattar denna verksamhet.

Om verksamheten utövas för någon sammanslutning till exempel evenemangets arrangör eller företaget eller föreningen som ansvarar för första hjälpen under evenemanget ligger försäkringsskyldigheten hos denna sammanslutning.

Om alla yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvård som arbetar med första hjälp under evenemanget själv har en försäkring som omfattar första hjälp, behöver evenemangets arrangör eller den som ordnar första hjälpen inte ta en skild patientförsäkring för evenemanget. Den sammanslutning för vilken första hjälp ges ansvarar dock i sista hand för att verksamheten är patientförsäkrad. Det är bra att i förhand kontrollera omfattningen för försäkringsskyddet antingen från försäkringsbolaget som beviljat försäkringen, fackförbundet eller Patientförsäkringscentralen.

Försäkringsskyldigheten gäller inte yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvård om de utan att komma överens om det på förhand hjälper någon som är i brådskande behov av vård på något annat ställe än i en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård. Sådan brådskande vård som ges av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvård är från och med 1.1.2021 försäkrad direkt enligt lagen (se avsnittet Skyldighet för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården att hjälpa).

Skyldighet för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården att hjälpa

Patientskadelagen som är giltig fram till 31.12.2020 tillämpas inte på första hjälp som ges av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvård som råkar komma till en olycksplats. Enligt den nya patientförsäkringslagen som träder i kraft 1.1.2021 kommer första hjälp som ges av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvård som råkar komma till en olycksplats att omfattas av den nya patientförsäkringslagen.

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvård behöver dock inte en separat patientförsäkring för det fall att hen råkar hamna i en situation där hen är tvungen att vårda en person som är i brådskande behov av vård på något annat ställe än i en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård, till exempel på gatan eller i evenemang med publik. Sådana fall är försäkrade direkt genom den separata bestämmelsen i patientförsäkringslagen om skyldighet att hjälpa.

Även om den yrkesutbildade personen inom hälso- och sjukvård som ger brådskande vård har en giltig patientförsäkring, ersätts dessa s.k. hjälpskador inte från denna försäkring: Patientförsäkringscentralen ersätter skadorna och kostnaderna som uppkommit riktas till fördelningssystemet för patientförsäkringen.

Försäkring av inhyrd arbetskraft

Enligt 6 § i patientförsäkringslagen ska varje utövare av hälso- eller sjukvårdsverksamhet ha försäkring för den ansvarighet som avses i patientförsäkringslagen. Ansvaret gäller sammanslutningar, stiftelser och självständiga yrkesutövare samt arbetsgivare som har yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som anställda.

Patientförsäkringslagen tillämpas alltså både på verksamheten för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och på verksamheten i verksamhetsenheter för hälso- och sjukvård.

Försäkringen tecknas av arbetsgivaren för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvård som är i ett anställnings- eller tjänsteförhållande eller av en självständig yrkesutövare direkt hos ett försäkringsbolag som tillhandahåller patientförsäkring. En självständig yrkesutövare kan även sköta sitt försäkringsskydd som en grupp- eller gruppförmånsförsäkring som beviljas som en medlemskapsförmån i ett fackförbund. En aktör inom hälso- och sjukvården kan även teckna patientförsäkring för sin avtalspart.

Arbetsgivaren ansvarar för patientförsäkringen för yrkesutbildade personer inom sjuk- och hälsovård i anställningsförhållande. Även sådana företag anses som arbetsgivare och har försäkringsskyldighet som anställer arbetskraft som köps och förmedlas som inhyrd arbetskraft till verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvård: det är företaget som förmedlar hyrd arbetskraft som har försäkringsskyldighet, inte det mottagande verksamhetsstället där verksamheten utövas. Självständiga yrkesutövare ska själv säkerställa att de har tecknat patientförsäkring för verksamheten. Detta gäller även utländska yrkesutbildade personer och företag som är verksamma i Finland.

Personer som är verksamma inom den offentliga hälso- och sjukvården men är anställda av ett privat företag eller är självständiga yrkesutövare omfattas inte av de försäkringar som tecknats av den offentliga sektorn.