Patientförsäkring från 2021
Ersättning för patientskador och patientförsäkring föreskrivs i lagen om patientskador som har varit i kraft sedan 1 maj 1987. Ändringar görs dock i lagstiftningen om patientförsäkringar, eftersom den gamla lagen om patientskada har upphävts och kommer bara att gälla till slutet av 2020. Bestämmelserna i patientskadelagen fortsätter dock att gälla för alla patientskador som inträffar före den 1 januari 2021.
I framtiden föreskrivs om patientförsäkringen och Patientförsäkringscentralens funktioner i följande lagar:
- Lag om patientförsäkring (948/2019) (öppnas i en ny flik)
- Lag om Patientförsäkringcentralen (949/2019) (öppnas i en ny flik)
- Lag om trafik- och patientskadenämnden (959/2019) (öppnas i en ny flik)
Det skedde inga stora förändringar av de grundläggande principerna för patientförsäkring under lagstiftningsreformen. På dessa sidor beskrivs närmare vad som kommer att ändras i patientförsäkringen från och med den 1 januari 2021.
Patientförsäkring från och med 1 januari 2021
Tillämpning av patientförsäkringslagen: Behandling i Finland, utlandsstationering och telemedicin
Patientförsäkringen har under hela dess giltighetstid omfattat endast vård som getts i Finlands land-, luft- och havsområden. Från början av 2021 gäller patientförsäkringslagen inte bara hälso- och sjukvård som tillhandahålls i Finland, utan även hälso- och sjukvård som tillhandahålls utomlands om folkhälsovården har organiserat behandlingen utomlands och det är nödvändigt för patientens hälsotillstånd.
I framtiden gäller försäkringsskyddet även situationer där den offentliga hälso- och sjukvården skickar patienten utomlands på grund av att behandlingen inte är tillgänglig eller kan ordnas i Finland och att behandlingen utifrån medicinska indikationer och kriterier är motiverad att ge utomlands. Med andra ord skulle en fördröjd behandling eller brist på behandling innebära en omedelbar risk för att patientens hälsa sannolikt skulle försämras avsevärt eller leda till patientens död.
Förutsättningen är att patienten har skickats till behandling utomlands genom ett uttryckligt beslut från den offentliga tjänsteleverantören, till exempel eftersom behandling för en mycket sällsynt sjukdom inte finns tillgänglig i Finland. Orsaken kan till exempel vara att den medicintekniska apparat som behövs för behandling inte alls finns i Finland eller att det finns få apparater och att alla används och att patienten på grund av sitt hälsotillstånd inte kan vänta på att apparaten blir ledig.
Patienten omfattas av patientförsäkringslagen även när denne transporteras utomlands för ovanstående behandling eller därifrån.
Patientförsäkringslagen gäller inte situationer där en patient själv söker sig till undersökningar eller behandling utomlands, även om denne har förhandstillstånd enligt EU-förordningen att söka behandling utomlands. Lagen gäller inte heller situationer där en finländsk patient behandlas utomlands, t.ex. på Finlands ambassad, FN-styrkor etc., även om både den som behandlat och patienten är finländare.
Att skicka en patient utomlands för experimentell behandling omfattas inte av patientförsäkringslagen utan bör vara en verksamhet baserad på etablerad och tillämpad medicinsk kunskap.
Telemedicin och patientförsäkring
För att vården skall anses ha getts i Finland är det en förutsättning att både patienten och vårdgivaren fysiskt befinner sig inom Finlands regionala gränser. Inga ändringar av denna huvudregel gjordes mot bakgrund av den nya patientförsäkringslagen utöver undantaget för hänskjutning utomlands (se avsnitt vård given i Finland ovan).
I ersättningspraxis har situationer där en vårdgivare som verkar i Finland förvärvar hälsovård från utlandet också betraktats som vård i Finland. En sådan situation kan exempelvis vara fallet när tolkning av en röntgenbild tagen i Finland sker utomlands, eller när en finsk hälsovårdsproducent samråder med en utländsk enhet utan att patienten har ett oberoende behandlingsförhållande utomlands.
I regel utesluts all forskning och behandling som endast delvis tillhandahålls i Finland från lagens tillämpningsområde, till exempel så att patienten och den behandlande läkaren befinner sig i olika länder när behandlingen ges. En sådan situation kommer sannolikt att bli mer och mer vanlig i framtiden eftersom hälso- och sjukvårdstjänster i allt högre grad tillhandahålls patienter genom telemedicin, dvs. man utnyttjar de olika möjligheter som kommunikationstekniken erbjuder.
Undantagsvis gäller dock situationer där antingen patienten eller den hälso- och sjukvårdspersonal som tillhandahåller vården tillfälligt befinner sig utomlands av slumpmässiga skäl och behandlingen ordnas på distans. En sådan situation är vanlig när vårdrelationen har börjat medan båda parter är i Finland, och man efter behandlingsbesöket och undersökningarna kommer överens om ytterligare behandling via telefonkontakt eller elektroniskkontakt. Det faktum att en patient under tiden har haft tid att resa på en semester utomlands, där han eller hon svarar på läkarens samtal, påverkar inte hans eller hennes patientförsäkringsskydd.
Villkoret är att förhållandet är tydligt fastställt enligt lagen till den tjänsteleverantör som är registrerad i Finland. Om vården organiseras som en behandling som ges utomlands blir patientförsäkringslagen inte tillämplig.
Tillämpning av patientförsäkringslagen: Behandling som ges till en person som behöver akut vård
Det är alltid en yrkesetisk plikt för sjukvårdspersonal att ge hjälp till någon som behöver akut vård. Sådan vård ges vanligen oväntat och i en annan verksamhetsenhet än hälso- och sjukvården, till exempel på gatan, i kollektivtrafiken eller andra offentliga utrymmen.
Den tidigare patientförsäkringslagen gällde inte sådan vård som ges till någon i behov av akut vård, inte ens om behandlingen gavs av sjukvårdspersonal.
Enligt 2 § 1 mom. 6 punkten underpunkt d i patientförsäkringslagen är akutvård på samma sätt hälso- och sjukvård som den som även tillhandahålls i hälso- och sjukvårdsenheterna, och personskador som uppstår där kan ersättas på samma villkor som patientskador i allmänhet.
Sjukvårdspersonal behöver inte tillhandahålla särskild patientförsäkring för sådan behandling som omfattas av en allmän eller professionell vårdplikt. All hälso- och sjukvårdspersonal som tillhandahåller akut hjälp i den mening som avses i lagen omfattas direkt av patientförsäkringen enligt lagen. Detta är fallet oavsett om en annan av deras yrkesverksamhet är försäkrad mot patientskada eller om de på annat sätt bedriver hälso- och sjukvård (t.ex. pensionärer eller sjukvårdspersonal som arbetar helt och hållet i icke-vård). Även om en yrkesperson har en patientförsäkring för sin yrkesverksamhet, ersätts inte dessa så kallade hjälpskador genom försäkring som tas för annan verksamhet, utan genom systemet för tilldelning av patientförsäkringar.
Ansökan om ersättning: Vad är tidsfristen för att ansöka om ersättning?
Den skadelidande lämnar in en skriftlig anmälan om skadan till Patientförsäkringscentralen. Skadorna rapporteras på ett färdigt formulär som kan fyllas i på PFC: s webbplats. Om man vill fylla i formuläret på papper och skicka in det per post kan formuläret skrivas ut från vår webbplats eller så kan man begära formuläret av patientombudsmannen på vårdplatsen.
Vid ansökan om ersättning för patientskada måste man komma ihåg två tidsfrister – tre och tio år. Om anmälan inte görs inom tidsfristen finns det ingen möjlighet till ersättning.
Tre års tidsfrist
Konsekvenserna av patientskada kan komma i dagen med en fördröjning, vilket ger en lång tidsfrist att ansöka om ersättning. En rapport om en patientskada skall lämnas till Patientförsäkringscentralen inom tre år efter det att den skadelidande fått kännedom om skadan eller borde ha känt till skadehändelsen och följden av skadorna.
Tidsbegränsningen börjar löpa även om den skadelidande inte hade exakt information om orsakssambandet mellan skadan och den hälso- eller sjukvård som tillhandahölls. Det är tillräckligt att han eller hon förstod, eller borde ha förstått, på grundval av den information han eller hon hade, att skadan var resultatet av en undersökning som utfördes på honom eller henne eller av den behandling som han eller hon fick. Utgången av tidsfristen kräver inte heller noggrann information om den medicinska diagnosen av skadan.
Tio års tidsfrist
Ersättning skall sökas senast inom tio år efter händelsen.
Speciell orsak
Kravet kan också granskas efter tidsfristerna på tre år och tio år efter 1.1.2021, om det finns ett specifikt skäl.
En treårsperiod kan överskridas, till exempel när en patient på grund av information av sjukvårdspersonal eller fortsatt behandling har en rimlig anledning att tro att skadan inte orsakar bestående men eller att följderna läks och att han eller hon därför inte har gjort anspråk inom tre år.
Vad som är nytt i lagen är att en skada kan tas upp till prövning av ett specifikt skäl även efter mer än tio år efter en skadehändelse. Ett speciellt skäl kan till exempel vara att en skada eller sjukdom som förvärvats som barn i en patientskada orsakar arbetsoförmåga avseende arbete eller behandlingskostnader i vuxen ålder och en allvarlig sjukdom eller skada hindrar den skadade från att ta hand om sitt fall och barnets vårdnadshavare inte lämnat in en ansökan om ersättning inom tidsfristen.
Ett särskilt skäl är inte att sökanden inte känner till patientförsäkringslagen eller möjligheten att söka ersättning. Ett särskilt skäl är inte heller skadans svårighetsgrad på patienten.
Ersättningskriterier för patientförsäkringslagen: Enheter som är permanent installerade i patienten
Det nya ersättningskriteriet ger patienten extra säkerhet.
Om en sjukvårdsanordning som är permanent installerad i en patient på en vårdavdelning inte är så säker som rimligen kan förväntas och orsakar personskada för den sökande, kan patienten få ersättning ur patientförsäkringen. Vid bedömningen av en anordningens säkerhet beaktas den tidpunkt då enheten tas i bruk, den förutsebara användningen av enheten och andra faktorer.
Enheten skall vara installerad den 1.1.2021 eller därefter
Förutsättning för ersättning är att enheten är ansluten eller installerad på patienten den 1.1.2021 eller därefter. För defekter och säkerhetsbrister i tidigare installerad utrustning söks ersättning av utrustningstillverkaren i enlighet med produktansvarslagen.
Fast installerad vårdapparat
De vanligaste sjukvårdsanordningarna som kan fixeras på patienten är konstgjorda leder, hjärtstimulatorer och fraktionsfästsmaterial samt olika implantat. Apparaten installeras på patienten kirurgiskt eller med någon annan medicinsk metod och är avsedd att förbli på plats efter ingreppet permanent eller under en längre tid. Enheten är fast installerad om en del av den ligger utanför kroppen eller när en del av enheten vid behov kan bytas ut i ett nytt förfarande. Sådan är till exempel en anordning som levererar ett läkemedel direkt till kroppen.
Lagen är inte tillämplig på hälso- och sjukvårdsprodukter avsedda för korttidsanvändning eller som är lätta att ta bort. Sådana anordningar inkluderar borttagbara eller självsmältande sårförslutningsmaterial, externa hörapparater, ortodontiska apparater, eller uttagbara tandproteser, lemproteser eller ortopediska stöd.
Enheten är inte säker
Sjukvårdsutrustningar ska vara säkra. De måste vara ändamålsenliga och när de används på rätt sätt måste de uppnå sin avsedda funktionalitet och prestanda. Om inte enheten uppfyller dessa villkor och dess användning orsakar personskada för patienten, är det möjligt att få ersättning från patientförsäkringen.
Enheten är inte säker om den tydligt underskrider sin avsedda livslängd. Vid utvärdering av livslängden beaktas patientens hälsa och andra egenskaper och användningen av enheten. Till exempel kan livslängden för en konstgjord led hos en person som rör sig mycket vara kortare än livslängden för en motsvarande led hos en person vars led utsätts för mindre belastning.
Enheten är inte osäker på grund av att läkarvetenskapen utvecklas och det efter enhetens introduktion kommer enheter med bättre egenskaper på marknaden.
Det slutliga ansvaret kvarstår hos enhetstillverkaren
Patientförsäkringen betalar ersättning till patienten för personskada som orsakats av en enhet med bristfällig säkerhet. Avsikten är inte att skadeståndsansvaret slutligt skall förbli patientförsäkringens och hälso- och sjukvårdens betalningsansvar. Patientförsäkringscentralen har rätt att återkräva betald ersättning av tillverkaren, importören eller marknadsföraren av enheten för tillverkningsfel.
Utbetalning av ersättningar: Yrkesinriktad rehabilitering
Professionella rehabiliteringsregler gäller endast för de patientskador som uppstår från och med den 1 januari 2021.
I framtiden kan sjukförsäkring ersätta yrkesrehabiliteringsåtgärder för en skadelidande vars arbetsförmåga eller förtjänstmöjlighet har försämrats till följd av patientens skada eller där en betydande försämring troligen kommer att inträffa senare. Om behovet av rehabilitering orsakas av någon annan skada eller sjukdom, ersätts det inte av patientförsäkringssystemet.
Syftet med yrkesinriktad rehabilitering är att främja den skadelidande personens återgång till arbetet och stödja prestationer i arbetet, trots de begränsningar som är förbundna med skador. De åtgärder som ersätts kan vara av varierande art, till exempel utbildning i ett nytt yrke och olika stödåtgärder. Kostnaden för professionell rehabilitering bör vara rimlig och nödvändig för att uppnå målen för professionell rehabilitering.
Professionell rehabilitering som ersätts på grundval av patientförsäkringen är sekundär till andra lagstadgade ersättningar. I första hand ska du söka professionell rehabilitering, t.ex. från ditt arbetspensionsbolag, Fpa, eller ditt trafik- eller arbetsolycksfallsförsäkringsbolag. Patientförsäkringscentralen kan dock inleda en rehabiliteringsutredning om inga åtgärder har vidtagits av den andra enheten eller om Patientförsäkringscentralen inte bedömer dem vara tillräckliga.
Professionell rehabilitering är den skadade personens rätt, men han måste också, om möjligt, bidra till att hans rehabilitering uppfylls. Om yrkesrehabilitering eller fastställandet av behovet och möjligheterna till rehabilitering avbryts eller om påbörjande av rehabiliteringen försenas på grund av en anledning som beror på rehabiliteringsklienten, som inte är en följd av den ersättningsgilla skadan, kan betalningen av full ersättning för yrkesrehabilitering avbrytas.
Innan man bekräftar permanent förlust av löneersättning måste möjligheterna till yrkesrehabilitering klargöras.
Till skillnad från andra beslut om patientskador överklagas beslutet om yrkesrehabilitering till försäkringsdomstolen. Överklagandet skall inges senast den trettionde dagen från delgivande av beslutet.
Missnöje med ersättningsbeslutet: Trafik- och patientskadenämnden
Om ersättningssökanden är missnöjd med det ersättningsbeslut som utfärdats av Patientförsäkringscentralen kan han eller hon överklaga det på tre olika sätt:
- begäran om rättelse hos Patientförsäkringscentralen
- begäran om rekommendation till avgörande hos trafik- och patientskadenämnden
- talan vid domstol.
Begäran om omprövning
Om, enligt mottagarens åsikt, beslutet om ersättning baseras på en ofullständig utredning, kan en skriftlig begäran om omprövning skickas till Patientförsäkringscentralen. I begäran skall det anges till vilka delar utredningen var ofullständig. Dessutom ska man bifoga den saknade utredningen eller ange var den finns tillgänglig.
Begäran om rättelse måste göras senast tre år efter Patientförsäkringscentralens beslut.
Trafik- och patientskadenämnden
Patientskadenämnden och trafikskadenämnden kommer att gå samman och bilda Trafik- och patientskadenämnden 1 januari 2021.
Överklagande av ett ersättningsbeslut som utfärdats av centralen skall inlämnas skriftligen till nämnden. En rekommendation om avgörande kan begäras av den skadelidande och en annan person som har rätt till ersättning, som bedriver hälso- och sjukvård, försäkringstagaren och den försäkrade. Man kan överklaga på både grundval av ersättningen och beloppets storlek.
Rekommendation om avgörande skall sökas ett år efter det att Patientförsäkringscentralens beslut har utfärdats. Tidsfristen har sänkts och detta bör beaktas av dem som ansöker om ersättning. Tidigare tog nämnden inte längre upp ett skadefall till sakprövning när tre år förflutit efter det att centralen utfärdat beslutet om ersättning. Det är viktigt att notera att ny kortare tidsfristen även gäller patientskador som uppkommit före den 1 januari 2021, om Patientförsäkringscentralen har givit ersättningsbeslutet efter 1.1.2021. Du finner den riktiga tidsfristen i ersättningsbesluts anvisningar för den som är missnöjd med ersättningsbeslutet.
Nämndens granskning av skadeärendet är gratis.
Trafik- och patientskadenämnden får i sin behandling granska grunden för ersättning, även om en rekommendation om avgörande endast begärs på ersättningsbeloppet. Om den rekommendation om avgörande som gjorts på begäran av den skadelidande anger att det inte finns någon grund för ersättning, får Patientförsäkringscentralen inte återkräva den ersättning som redan har betalats till den skadelidande.
Allmän domstol
Ett patientskadeärende kan överklagas vid en domstolsförhandling.
Rättegångar som rör patientskada hålls vid Helsingfors tingsrätt eller den tingsrätt där den ersättningsyrkande har sin hemvist eller permanenta bostad eller tingsrätten på den ort där patientskadan inträffade.
Man måste stämma Patientförsäkringscentralen inom tre år efter det att offret eller den sökande har informerats om ersättningsbeslutet och tidsfristen på tre år.
Om ärendet behandlas av trafik- och patientskadenämnden avstannar tidsfristen medan behandlingen pågår. När ärendet inte längre behandlas i nämnden börjar en ny tre års tidsfrist att väcka tal. Tidsfristen för att väcka talan fortsätter inte att löpa om behandlingen av ärendet avbryts eller återkallas i nämnden eller i domstol innan ärendet har avgjorts. I det här fallet är tidsfristen för att väcka talan dock minst ett år lång, även om den återstående tidsfristen innan ärendet hänfördes till nämnden skulle ha varit kortare än så. Det är möjligt att förlänga tidsfristen för att väcka talan på ovan nämnda sätt endast en gång.
Försäkringsdomstolen
Om ersättningssökanden inte är nöjd med Patientförsäkringscentralens beslut om yrkesrehabilitering, ska beslutet överklagas hos försäkringsdomstolen. Ändring av beslutet skall begäras senast 30 dagar efter det att parten underrättats om centralens beslut.
Om ärendet behandlas av trafik- och patientskadenämnden avstannar tidsfristen medan behandlingen pågår. När ärendet inte längre behandlas i nämnden börjar en ny tre års tidsfrist att väcka tal.
Tidsfristen för att väcka talan fortsätter inte att löpa om behandlingen av ärendet avbryts eller återkallas i nämnden eller i domstol innan ärendet har avgjorts. I det här fallet är tidsfristen för att väcka talan dock minst ett år lång, även om den återstående tidsfristen innan ärendet hänfördes till nämnden skulle ha varit kortare än så. Det är möjligt att förlänga tidsfristen för att väcka talan på ovan nämnda sätt endast en gång.