Med infektionsskada avses sådana infektioner som sannolikt tillförts vid undersökning, behandling, vård eller någon annan motsvarande åtgärd. För ersättning av en infektionsskada krävs inte – till åtskillnad från en behandlingsskada – att infektionen kunde ha undvikits genom ett annat handlingssätt. Alla behandlingsåtgärder medför varierande risk för infektioner, och dessa kan i allmänhet inte undvikas. Vanliga, ytliga, snabbt läkande infektioner som fått sin början i samband med behandling och vård ersätts i praktiken aldrig.

Alla skador orsakade av infektioner ersätts alltså inte. Skadans ersättningsgillhet avgörs utifrån en separat "bedömning av hur personen tål infektionen". I denna bedömning beaktas infektionsrisken från fall till fall. Infektionsrisken bildas av den risk som behandlingsåtgärden medför och de eventuella underliggande sjukdomar, skador eller medicinering hos patienten som höjer risken. Dessutom beaktas hur allvarlig den skada som infektionen orsakat är, den behandlade sjukdomens eller skadans karaktär och patientens övriga hälsotillstånd.

Ju svårare sjukdom eller kroppsskada och ju större infektionsrisk, desto allvarligare följder av infektionen ska patienten tåla. Oavsett förhöjd risk kan en infektionsskada ändå vara ersättningsbar, om skadan är sällsynt svår och oförutsebar.

09.03.2015